Denna osäkerhet

Jag jobbar på en novellsamling just nu. Det är inte så många som har fått veta om det, eftersom jag fortfarande inte vet om det är något jag vill ge ut eller mer något jag vill prova på att skriva. Har alltid tyckt om att skriva kort och jag älskar att läsa noveller. Det är en konst i sig att lyckas säga något och ge läsaren en viss känsla på ett så litet antal ord. När jag var mindre skrev jag mängder av noveller, om absolut allt. Så fort jag hade en känsla som var utöver det vanliga så skrev jag en novell kring det. När jag blev dumpad så skrev jag om det, när jag var kär skrev jag om det, när jag var rädd skrev jag om det och när jag hade varit på en föreläsning och hört dem prata om trafficking så skrev jag om det osv. Därför var det svårt för mig att skriva ”Födelsemärket” då jag plötsligt skulle behöva dra ut på historien istället för att förminska den. Det var jättesvårt i början, men till andra boken var det hyfsat lätt. Nu har jag dock märkt att det är svårt att gå tillbaka till det där lilla formatet igen. Att få de där små novellerna att ge samma starka känslor och samma spänning som mina romaner. Jag har hittills två noveller som jag fullkomligt älskar och är oerhört nöjd med. Två som får mig att vela lite och två halvfärdiga som får mig att vilja slita mitt hår lite för jag inte vet hur jag ska knyta ihop dem riktigt.

Upptäckte dessutom häromdagen att ett annat förlag ska släppa en antologi om just samma ämne som min novellsamling vilket gjorde mig sjukt osäker. Tänk om mitt tappra försök till en spännande novellsamling bleknar i jämförelse med denna antologi där flera olika författare bidragit? Usch, den här osäkerheten är så besvärlig. Den ger mig skrivkramp. Därför jag försöker att tänka att jag inte måste ge ut allt jag skriver. Ibland får det vara okej att bara skriva något som kanske inte resulterar i en bok. Att skriva bara för att skriva. Men det är svårt. Jag vill ju jobba som författare i framtiden, det är min dröm, och för att göra det känns det som om jag måste släppa allt jag skriver. Att allt jag skriver måste vara perfekt. Så är det troligen inte alls, men den tanken har fastnat i mitt huvud.

Nä, nu får jag sluta tänka på det här viset. Får ju inget gjort då.. Vi får se om det blir någon novellsamling från mig eller bara några e-noveller. Skriva ska jag se till att göra i alla fall!

f5b9841d7668ffc3d473a14fbe4eb76d

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s